Det blev en Lidingöbo, gymnastikdirektören Nils Harald Palm, som åtog sig att göra ett försök. Han kontaktade Per Hemberg, ordförande i AB Lidingöstaden, och fick dennes medgivande att överflytta åtminstone en del av SGK:s förpliktelser mot hans bolag på en ny klubb. Sedan han även väckt Torsten Hèrnods, Cellulosabolagets chef, intresse för en ny Lidingöklubb och fått löfte om dennes medverkan infördes i tidningarna en inbjudan att bilda en golfklubb på Lidingö.
Vid detta möte den 5 april 1933 beslöts att bilda en ny Lidingö Golfklubb. De som betalade årsavgift det första året - 77 stycken - betraktades som stiftare av klubben. Den 12 maj 1933 hölls, ett konstituerande sammanträde och den första styrelsen valdes med Torsten Hèrnod som ordförande. LGK invaldes samma år i Svenska Golfförbundet som klubb nr 13 i Sverige.
Sticklinge Gård, den s.k. Zetterbergska villan, som låg ovanför nuvarande 2:a fairway och som Stockholm Golfklubb inrett till klubbhus, hyrdes som klubbhus för 220 kronor i månaden fram till den 31 oktober 1938. Bottenvåningen inrymde klubbrum, matsal och kök samt bostad för instruktören och i våningen en trappa upp fanns omklädningsrum med dusch för herrar och damer. Inredningen var sparsam med huvudsakligen skänkta möbler och klädskåp.
Årsavgiften fastställdes till 100 kronor och Adolf Hjort anställdes som tränare med en månadslön på 250 kronor. En Caddiemaster anställdes också med en lön av 60 kronor per månad plus en del av caddieavgiften. Caddiebiljetten, innebärande klubbärning över 9 hål under 1 timme (!), fastställdes nämligen till 65 öre varav caddien fick 50 öre, klubben 10 öre och Caddiemastern 5 öre. Greenfeen, då kallad dagavgiften, var 3 kronor på vardagar och 5 kronor på lördagar och söndagar.
Nytt klubbhus 1938
Under år 1937 gjorde sig behovet av ett modernt klubbhus allt mer gällande. Banans förbättring hade visserligen medfört en något så när tillfredsställande tillväxt av antalet medlemmar men det ansågs att klubben inte kunde hävda sig i konkurrensen med Stockholmstraktens övriga golfklubbar förrän den kunde erbjuda sina medlemmar ett snyggt och bekvämt klubbhus.
En byggnadskommitté bestående av Torsten Hèrnod, Per Hemberg och sekreteraren Bengt Holmquist hade arbetat med frågan under 1937. Arkitekt Gustaf Birch-Lindgren upprättade ritningarna och sedan finansieringsfrågan ordnats beslöt årsmötet den 10 december 1937 att uppföra ett nytt klubbhus.
Det nya klubbhuset kunde tas i bruk i september 1938 och invigdes med en tävling - Invigningspokalen - den 11 juni 1939. Samtidigt kunde klubbens dåvarande pro, Leslie Hickman, flytta in i klubbhuset med sin fru. Frun blev för övrigt restaurangens första förestånderska. Priset för en middag bestående av smör, ost och sill, varmrätt, dessert och kaffe var 3 kronor och ville man ha en pilsner därtill så kostade den 50 öre.
Samtidigt byggdes den första delen av den tidigare Caddiemasteri/ Shop-byggnaden runt om ett befintligt gammalt pumphus. I den nya ”Grindstugan” inrymdes butik och verkstad för tränaren och ett förvaringsrum för klubbor.
Det nya klubbhuset fungerade väl men medlemsantalet ökade snabbt och hade 1942 vuxit till 250 stycken. Man beslöt därför att under vintern 1943 göra en första utbyggnad av herrarnas omklädningsrum med 35 m2 genom en förlängning av bottenvåningen i nordlig riktning. Bostadslägenheten ändrades 1944 till ett styrelserum respektive kontorsrum för restaurangen.
Erik Runfelt anställdes 1939 som sekreterare på klubben. Lidingö var tillsammans med Båstad GK de första klubbarna i Sverige att ha en anställd sekreterare. Befattningen var att jämföra med dagens klubbdirektör.
1950-talet
Antalet medlemmar växte men utan att några större investeringar behövde göras i klubbhus eller bana.
I början av 50-talet började man bebygga Näset. Då Källängsskolan stod klar var det många, både barn och vuxna, som fann en bra genväg över 3:e hålet. Genom markbyte med staden år 1952 av ett område som klubben hade längst i söder bortom kullarna vid nuvarande 2:a green, en gång påtänkt som klubbhustomt, fick klubben tillgång till gipen i skogsområdet där nu delar av 17:e och 18:e hålen ligger.
I början av femtiotalet ökade emellertid aktiviteten och planer på en om- och tillbyggnad av klubbhuset började ta form. Redan 1956 fann man att utvidgningen av shopbyggnaden för vagnar och klubbor inte var tillräcklig, varför den första fristående vagnhallen tillkom.
Den 1 februari 1959 fick klubbrestaurangen sina spriträttigheter och blev därmed en riktig krog
1960 - & 1970-talet
Antalet medlemmar hade som tidigare nämnts år 1942 vuxit till 250. 1950 var antalet aktiva 335 och år 1955 var det uppe i 370 vilket nödvändiggjort de utbyggnader av omklädningsrum och vagnhallar som ovan redogjorts för. 1960 var man uppe i 440 aktiva seniorer plus 125 yngre seniorer och juniorer. År 1961 tillkom en ny medlemskategori, nämligen vardagsmedlemmar, vars antal till en början begränsades till 30 st. Tillsammans med passiva och non resident-medlemmarna hade då klubbens totala medlemsantal uppnått 800.
Under kriget hade Lidingö stad köpt Elfviks gård med tillhörande mark. Diskussioner togs nu upp med staden om att helt enkelt byta mark med varandra och att flytta golfbanan till Elfvik där det fanns goda möjligheter att bygga 18 plus 9 hål med herrgårdsbyggnaden som klubbhus. Ett förslag utarbetades av golfbanearkitekt Nils Sköld sommaren 1961. Detta överlämnades till stadens myndigheter men man kunde då konstatera att staden ville ha kvar banan på sin nuvarande plats.
1960 gjordes den första tillbyggnaden till den 1956 uppförda friliggande vagnhallen. De tillbyggdes sedan ytterligare 1962 och 1964.
1961 infördes en ny medlemskategori, vardagsmedlemmar, som med åren kom att bli alltmer populär, inte minst bland pensionärerna. Under slutet av 1962 och början av 1963 hade styrelsen att ta ställning till hur det trängande behovet av större utrymmen i både damernas och herrarnas omklädningsrum skulle lösas. Herrarnas omklädningsrum förlängdes ytterligare med 6 meter. Härigenom utökades antalet skåpplatser och bastu tillkom. Damerna fick sitt utrymme ökat genom att få ta över en del av herrarnas tidigare utrymmen. Nya kanslilokaler tillbyggdes i nordöstra hörnet av shopbyggnaden och kontorsrummet innanför matsalen på övre planet inreddes till klubbrum och styrelserum.
Banomläggningen 1964-1965
År 1964 inträdde ett nytt läge av stor vikt för klubben. Ytterligare bebyggelse på Näset hade skett vilket medförde olägenheter för spelet på dåvarande 3:e och 4:e hålen. Fastighetsbolaget sålde därför mark på banans sydligaste del till Lidingö Stad. Detta medförde att banan måste läggas om ganska väsentligt. Behovet av en drivingrange hade länge varit trängande och tidvis lösts med provisorier bl a på nuvarande 15:e. Nu anlades drivingrangen. Vidare öppnades de nya hålen (nuvarande 11:an och 12:an). En bevattningsanläggning för fairways med regntåg beslöts samtidigt.
1967-77
Avsikten var nu att under några år undvika större investeringar. Arbetet skulle inriktas på underhåll och successiva banförbättringar. Ett akut problem återstod emellertid. Det var avloppsfrågan från klubbhuset som aldrig blivit annat än ett provisorium. En ny avloppsanläggning med anslutning till stadens nät kom därför till utförande 1967 och finansierades med ett nytt inteckningslån. Vattenförsörjningen behövde säkras. Tillgången på vatten hade under vissa torrår varit kritisk för bevattningsanläggningen och dessutom dyrbar då vatten måste köpas från VA-verket. En damm- och pumpanläggning anordnades därför 1974 vid 2:a green. Avsikten var att tillvarata grundvattnet bättre så att klubben skulle bli självförsörjande med vatten.
1978 flyttades shopen till vagnhallen, och tävlingskommittén fick överta gamla shoplokalen. Vagnhallarna utökades och taken plåttäcktes. Kanslibyggnaden upprustades liksom banpersonalens omklädningsrum
Klubbhusombyggnaden 1980
Redan 1973 hade medlemmar föreslagit styrelsen en ombyggnad av huset. Den ekonomiska ställningen tillät då inte detta. I första hand ansågs banans förbättring ha företräde. Då beskedet kom att klubben skulle bli kvar på sin nuvarande plats beslöt styrelsen att aktivera planerna på en klubbhusombyggnad. Efter omfattande utredningar arkitekt Jan de Bourg Wetterlund och diskussioner med många skiftande åsikter bland medlemmarna beslöt vårmötet 1979 att anta ett genomarbetat förslag för ombyggnaden.
Den befintliga byggnadens kondition befanns vara betydligt sämre än väntat och krävde tilläggsisolering, takarbeten och andra åtgärder. Byggnadens dåliga skick visade sig också i att elinstallation och värme var bristfällig och farlig, ventilation och isolering undermålig och restaurangköket utdömt. Nödvändigt utrymme i restaurangkök samt personal- och ekonomilokaler kunde inte tillgodoses utan en tillbyggnad. Totalytan kom därför att ökas med 350 m2 från 650 m2 till 1 000 m2.
Genom om- och tillbyggnaden fick klubben ett fullständigt nytt hus där endast den gamla stommen bevarades. Genom tillbyggnaden fick man nu ett fungerande restaurangkök med personalutrymmen, nytt omklädningsrum för damerna, nya våtutrymmen med duschar och bastu för både damer och herrar samt ett separat nytt klubbrum jämte styrelse och kommittérum.
1980 - talet
Medlemsutvecklingen de senaste decennierna hade varit snabb. Allt fler ville spela golf och medlemskön växte.
1980-talets kanske viktigaste banförbättrande åtgärd var investeringen i en modern automatisk fairwaybevattning. En annan viktig förutsättning för kvalitetshöjningen av banan var också den betydande nyanskaffningen av maskiner. Banarbetet under greenkeeperns ledning kunde, med gott resultat och mindre personalåtgång, både effektiviseras och rationaliseras. Under årtiondet anlades grästees på de flesta hålen. De tidigare inträdesavgifterna för nya medlemmar ersattes1986 av en registreringsavgift och ett räntefritt lån till klubben från nytillträdande medlemmar. Lånet sattes första året till 8 000 kronor att höjas i takt med Konsumentprisindex.
1986 brann Östra Ladan ner men återuppbyggdes följande år på samma grund. Genom upprustning av Torpet 1988 kunde ändamålsenliga lokaler anordnas för banarbetarna. De gamla kanslilokalerna och shopen omändrades och upprustades och en separat caddiemasterstuga sattes upp.
Medlemstidningen ”Off Course” utkom 1988 med sitt första nummer.
1990 - talet
Den stora frågan mot slutet av åttiotalet blev kravet på förbättring av lokalerna för kansli, vagnhallar, verkstäder och upprustning av klubbhuset. Bakgrunden var att medan förbättringar som ovan beskrivits på banan under 80-talet prioriterats hade behoven för kansli, verkstäder och vagnhallar lämnats åsido. Det var nu hög tid för klubben att göra i ordning dessa arbetsplatser. De borde motsvara allmän standard, stöldsäkerhet och möta de krav myndigheterna ställde på klubben som arbetsgivare.
Klubbhuset, som senast renoverades 1980, hade slitits och behövde en modernisering och uppfräschning av omklädningsrum, köksinredning mm. Kanslibyggnaden var i dåligt skick beträffande isolering mm. Verkstadslokalerna i Västra Ladan uppfyllde inte arbetarskyddsstyrelsens krav och måste förbättras för att klubben skulle kunna sköta maskinunderhållet med egen personal. Vagnhallarna var i dåligt skick och systemet med förvaring och låsning otillfredsställande såväl ur stöld- som försäkringssynpunkt. Även PGA, vars verkställande ledning delades med klubbens intendent, hade behov av lokaler. Ett samarbete med PGA etablerades som innebar att denna organisation skulle kunna bidra med kostnaderna.
Efter omfattande utredningar beslöt ett extra allmänt möte på hösten 1990 att utföra en fullständig om- och nybyggnad av kanslihuset, nybyggnad av vagnhall, ombyggnad av verkstadslokalerna och upprustning av klubbhusets omklädningsrum. 1991 anlades en ny raststuga för förfriskningar mellan 9:e green och 10:e tee. ”Café 9:an”, har blivit en populär vilopunkt under spelet. 1993 byggdes övre parkeringsplatsen ut och vi fick ett styrketräningsrum i klubbhuset. Året därpå togs beslut om ombyggnad av klubbhuset och även klubbhusterrasserna byggs om.
Samma år införs vår nuvarande logotyp. Logotypen, klubbens ansikte utåt, har förändrats under årens lopp. Det ursprungliga klubbmärket - det rektangulära med LGK och en klubba i guld på marinblå botten - hade fastställts 1933 när klubben bildades. För att inte förväxlas med Linköpings Golfklubb som också ville hävda rätten till beteckningen LGK ändrades märket 1958 och fick en rund form med Lidingöskeppet. Under 60-talet ”moderniserades” skeppet och fick en rundare form, som inte överensstämde med skeppet i stadens vapen. 1994 så återställs ordningen och klubben fick den logotyp som vi har idag.
1995 konstaterar styrelsen att vår klubb, till skillnad från andra större klubbar, drivs med en begränsad insats av anställd personal. En allt större del av det dagliga arbetet har fått klaras med frivilliga krafter. Mot denna bakgrund beslutar man att kanslifunktionen skall omorganiseras och en tjänst som heltidsanställd klubbchef tillsättas.
Thomas Nilsson anställs 1996 som klubbens förste klubbdirektör. Försöksverksamhet med s.k. golfvärdar på banan genomförs 1998. Försöket ledde senare till att en Marshalfunktion inrättades.
2000 - talet
EM Boys
Återuppbyggnaden av den nerbrunna västra ladan slutförs under 2000 vilket medför nya bättre utrymmen för både personal och maskiner. Herrarnas omklädningsrum i klubbhuset byggs om. Frågan om överlåtbara spelrätter i Lidingö Golfklubb aktualiserades, en medlemsenkät genomfördes och en utredning lades fram. Medlemsmötet beslutade emellertid att bordlägga frågan. En ny arbetsgrupp för spelrättsfrågan tillsattes och lämnade inför höstmötet 2001 sin slutrapport. I avvaktan på ett slutligt ställningstagande i frågan beslutade styrelsen om en översyn av banans framtida utveckling.
Nya regler för belöningar av medlemmar som gjort stora insatser för klubben beslutas. En Marshalfunktion avsedd att hålla koll på spelet och hjälpa medlemmarna på banan inrättas. Damernas omklädningsrum genomgick en kraftig ansiktslyftning under året och nya fräscha lokaler stod färdiga till säsongsstarten 2003. Klubben firade den 2 augusti 2003 sitt 70-års jubileum med brunch, tävling i fyrmannalag och en efterföljande middag med dans till klubbens egen orkester.
Under hösten fattades beslut om att förstärka klubbens administration genom att på nytt tillsätta en klubbdirektör och den 1 juni 2004 tillträdde Jochum Söderström befattningen.
Under 2004 infördes kategorin ”Greenfeemedlemskap”, vilken ersatte den tidigare kategorin ”Non resident”. Vidare tillämpades för första året den nya intagningspolicyn för juniorer, som innebär en årlig tilldelning av 16 stycken 1-åriga spelrätter till 16 juniorer, huvudsaklig från åldersgrupperna under16 år.
Under året fattades också beslut om ändrade regler för medlemslån för spelare under 30 årsålder, vilket bland annat innebar att man, genomårliga inbetalningar enligt en ”trappstegsmodell”, börjar betala in medlemslån redan som junior.
Under 2004 införde hela golfsverige det nya datasystemet GIT. Det nya systemet underlättade, när väl alla inkörningsproblem var åtgärdade, klubbarnas administrativa arbete men tillhandahöll också många uppskattade nya tjänsteråt medlemmarna. Klubbens IT-användning utvecklades även på andra sätt bl.a. genom att medlemstidningen ”Off Course” ersattes med ett elektroniskt nyhetsbrev ”On Line Off Course” som kom att skickas ut en gång per månad via e-post till medlemmarna och till dem som fanns registrerade i klubbens kö.
Under hösten 2004 togs förnyade kontakter med Lidingö Stad för att undersöka möjligheterna för klubben att få tillgång till ytterligare markområden. Man behövde på sikt modifiera banan bl.a. för att uppnå bättre säkerhet och bättre träningsmöjligheter.
Banombyggnaden 2006 – 2008 Under våren 2005 fanns konkreta skisser framme på hur en utvidgning av vår bana skulle kunna ske. Vid förnyade kontakter med Lidingö stad framkom det att vi inte skulle räkna med någon tillgång till ytterligare markområden för att kunna realisera dessa planer. Arbetet inriktades därför på att inom mark som klubben hade i sin ägo, göra förändringar för att uppnå bättre säkerhet för både spelare och allmänheten.
Banarkitekten Peter Chamberlain anlitades för att ta fram förslag på utveckling av banan och träningsområdena. Ett förslag på ombyggnad av banan blev klart under hösten för att presenteras för medlemmarna på det extra medlemsmötet i januari 2006. På årsmötet den 6 april togs det historiska beslutet att bygga om vår bana i enlighet med det prospekt som styrelsen tagit fram och som presenterades för medlemmarna redan på det extra årsmötet den 19 januari 2006.
Verksamhetsåret 2007 präglades av ombyggnaden av banan och golfspelet var begränsat till spel över 9 hål, hål 5 - 8 och hål 10 - 14. Banan stängdes helt den 17 september när etapp två av ombyggnaden, hål 5 - 8 och 10 - 14, tog vid.
På årsmötet i slutet av mars beslutades om ett tilläggsanslag för banombyggnaden som skulle gå till ytterliga kvalitetshöjandeåtgärder vilket bland annat innebar att samtliga kulvertar kunde bytas ut och att drivingrangen samt övningsområdena också genomgick en renovering.
Etapp 1 av ombyggnaden avslutades planenligt under augusti 2007 och det ekonomiska utfallet låg strax under budget. Under året gjordes en grundlig utredning om ett alternativ att införa överlåtbara spelrätter i klubben. En livlig debatt bland medlemmarna på klubbens nya chattsida föregick det extra årsmötet där man beslutade att inte införa spelrätter enligt den av styrelsen framtagna modellen. På mötet beslutades även om ett tilläggsanslag för banombyggnaden på 2,6 Mkr för att bl. a. renovera samtliga fairways och tees i etapp 2.
På samma möte utsågs David Johnstone, klubbens mångårige och mycket uppskattade pro, till hedersmedlem i Lidingö Golfklubb.
2008 präglades precis som föregående år av banombyggnaden. De första 9 ombyggda hålen, hål 1 - 4, 9, och 15 - 1 8, öppnades för spel den 25 juli. Ombyggnaden av etapp 2, hålen 5 - 8 och 10 - 14, färdigställdes i augusti 2008. Därefter byggdesövningsområdet vid hål 6 och drivingrangen om. Därmed var hela ombyggnaden avslutad och det ekonomiska utfallet blev enligt beslutad budget. Säsongen 2009 kunde så den ombyggda banan öppnas. Detta skedde stegvis, 9 hål 30 april, 13 hål 29 maj och alla 18 hålen 8 juni.
Det extra årsmötet i november 2010 fattade beslut om att öka maximala antalet medlemmar i Lidingö Golfklubb med 50 personer till 1 165.
Åtgärder i och kring klubbhuset hade enligt årsmötesbeslut fått anstå till dess det ekonomiska utfallet av banombyggnaden var känt. Vintern/våren 2011 byggdes klubbhusets övervåning om. Medlemmar och gäster fick nya, fräscha och ändamålsenliga utrymmen för måltider och samvaro.
Styrelsen hade under flera år försökt få årsmötets godkännande på att flytta in shop och kansli i klubbhuset. ”Höstmötet” 2011 gav slutligen klartecken och våren 2012 byggdes klubbhusets bottenvåning om. In flyttade Kansli, Shop och Caddiemasteri och därmed var all verksamhet samlad under ett tak. Parallellt rustades området runt klubbhuset och parkeringsplatserna upp. En ny puttinggreen anlades. Terrassen ”Ropsten” byggdes om och bergvärme installerades.
På våren och försommaren 2012 blev problemet med våra greener akut. En stor ”räddningsinsats” med hjälp från Golfförbundets gräsexperter sattes in. Allt för att rädda den förestående viktiga tävlingen EM för Boys som gick av stapeln under juli månad. Tävlingen blev en succé både arrangörs- och tävlingsmässigt och banan fick idel lovord.